Göran HägglundNär kristdemokraterna talar om den vanliga människan och motsätter sig det moderna samhället behövs en grön och öppen politik mer än någonsin. Vi måste stå upp för humana värden, hållbara lösningar och ett långsiktigt tänk där visioner inte hämmas och skillnader mellan människor inte ses som ett problem.

Kristdemokraternas nya framtoning är allt annat än trevlig. Det är en märklig blandning av nyliberala förslag att stärka civilsamhället (vilket mest framstår som ett sätt att minska demokratin genom privat omfördelning av skattemedel) med Hägglunds riktigt illaluktande retorik om den vanliga människan.

När vi börjar prata om normala människor så förutsätter en att det finns en given norm i samhället som en även bör följa. I förlängningen utesluter detta HBT personer, invandrare, ungdomar och alltför yrkesverksamma kvinnor. Vidare menar Hägglund att civilsamhället utgörs av de vanliga människorna som enligt honom bor i västra hamnen.

Detta tänker de sig nog är en retorik där de konservativa väljarna både kan känna sig hemma, samtidigt som de görs sällskap av extremhögern. I det värsta scenariot flyttas det politiska fältet långt mer åt höger samtidigt som Sverigedemokraterna dessutom verkar ha en reell möjlighet att ta sig in i nästa riksdagsval. Vi ska komma ihåg att det var tack vare Piratpartiet som vi inte skickade nationalister till Bryssel.

Den gröna politiken behövs mer än någonsin. En vettig demokratisk utgångspunkt är en förutsättning för att skapa ett hållbart samhälle där klimatet, människan och individens rättigheter står i centrum, oavsett om han eller hon uppfattas som normal enligt den kristna retoriken.

Värt att läsa på samma tema: Jonas Morian, Maria Ferm, Aron Lund, Lena Andersson, Alliansfritt Sverige