Söndagsreflektioner, 31 augusti

Översvämning i New Orleans för tre år sedan
Översvämning i New Orleans för tre år sedan

I New Orleans, USA, förbereder man sig för den kommande stormen, Gustav. Den sägs vara värre än Katrina som slog mycket hårt mot USA och framförallt New Orleans för tre år sedan.

Då fick Bush hård kritik för den brist på handlingskraft som folket tyckte att politikerna visade.

Gustav kommer nu från Kuba, och även om ingen rapporteras som omkommen därifrån har den lämnat efter sig förödelse på ön. Tidigare har ovädret skördat 80 liv i Karibien och Gustav rapporteras i dagsläget ha samma styrka, eller värre som Katrina.

Nu vet man hur illa det kan gå, nu väntar man inte. New Orleans tvångsevakueras (också i DN) och de som inte lämnar staden, de lämnas åt sitt öde.

Det här berör. Jag tänkte faktiskt inte alls skriva om det. Jag tänkte skriva om John McCain och att han har utsett en kvinnlig vice president, samt att jag har varit alldeles för positiv mot Barack Obama i tidigare inlägg. Jag ville liksom utvärdera vilken information som ges i den här bloggen och försöka komma på sätt att utveckla och nyansera den.

Men ibland möts man av nyheter som berör så mycket, att de tar udden av allt annat. Idag tänker jag på alla de som nu, tre år efter Katrina återigen måste försätta sig på resande fot, för att återigen inte riskera livhanken.

Vilka tankar går igenom huvudet på alla de som återigen måste fly New Orleans, de som kanske redan har fått sina hem förstörda.

Funderar dem på om livet är rättvist?

New Orleans evakuation i bilder

Inte heller finns det någon att anklaga. Förutom naturen då, men där finns lagar som vi inte råder över. Det vi kan peka på, är den omsorg och den omtanke som visas med dessa människor. Den hjälp som de erbjuds.

Ingen kan stoppa orkanen, men något kan göras för att mildra konsekvenserna och lidandet.

Då blir politiken mänsklig och närvarande. Den blir något som förenar människor och som samverkar för ett gemensamt (och gott) mål. Det måste den bli, och där någonstans finns demokratins kärna.

Att de drabbade inte bara kan kräva uppmärksamhet.

Det förväntas faktiskt av dem.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s