När är det egentligen tid att diskutera kärnkraft?

I en replik till Maria Wetterstrand och Lise Nordin skriver fyra allianspolitiker idag på DN Debatt en raljerande artikel om… egentligen väldigt lite. De riktiga åtgärderna för en långsiktig ambition om en hållbar svensk elförsörjning saknas.

Med förvånansvärt kortsynt argumentation skriver man t.ex.:

På DN Debatt den 8/4 skriver Maria Wetterstrand (MP) och Lise Nordin (MP) att Sverige har möjlighet att stänga två kärnkraftsreaktorer utan problem. Vi håller inte med. Det gör nog inte heller de många som i år tvingats betala rekordhöga elräkningar

30.000 döda eller saknade i det naturkatastrofdrabbade Japan handlar i Sverige om vår kärnkraftssäkerhet. Den debatten borde handla om hur vi kan hjälpa de drabbade. Men Miljöpartiet drar andra slutsatser och ser en möjlighet att väcka kärnkraftsdebatten till liv.

Att katastrofen i Japan och Fukushima enbart skulle vara en naturkatastrof är nog dessa högt uppsatta allianspolitiker tämligen ensamma om att tycka.

När anser då allianspolitikerna att det är tid att prata kärnkraft – om tiotusentals år kanske? När radioaktiviteten och de akuta problem som orsakats av vår tids härdsmältor möjligtvis börjar ebba ut?

Som Stephen Colbert sager ”Right after an environmental catastrophe, is not the time to talk about future environmental catastrophes /../ we must find the courage to do nothing!”. Det är så man sätter kaffet i halsgropen när man läser dessa allianspolitikers totala oförmåga att problematisera kärnkraften och se de akuta och verkliga behoven av att minska vårt enorma kärnkraftsberoende.

Kärnkraftsdebatten måste handla om mer än billig el här och nu. För våra barn och barnbarns skull – och för alla kommande generationer som måste leva med konsekvenserna av vårt handlande.

Läs även: Supermiljöbloggen om Carlgrens hyckleri. Per Bolund på Svt Debatt

Annonser

8 reaktioner till “När är det egentligen tid att diskutera kärnkraft?

  1. När anser då allianspolitikerna att det är tid att prata kärnkraft

    Alltid… och speciellt när vi har fakta i hand.

    Hur konstigt detta än kanske låter för dig så vet vi ingeting mer eller mindre om kärnkraftssäkerhet idag än vad vi gjorde sekunden innan tsunamin landade på gårdplanen till Fukushima Dai-ichi. Olyckan pågår fortfarande. Faktainsamling har blygsamt börjat om yttre påverkan i omgivningen, men inuti anläggningen vet vi väldigt lite om vad som har hänt. Analyserna av olyckan i alla dess hundratals aspekter… allt ifrån diskussion om filtrerad tryckavlastning till informationshantering, väte-antändare, effektiviteten av beredskapsåtgärder, strålskydd och så vidare… dessa analyser ligger åratal fram i tiden.

    Så varför skall vi hasta fram beslut nu? Vi vet ju inte mer eller mindre om kärnkraft idag än vad vi gjorde för en månad sedan.

    1. Vi drev samma kritiska politik före olyckan. Den står vi fast vid, trots att kärnkraftsfrågan har aktualiserats. Märkligt? Inte särskilt.

      1. Och just precis den kritiska politiken har gjort att svensk kärnkraft nu fungerar sämst i Europa, och SSM måste gå in och rycka bolagen i örat allt oftare. Grattis… det var ju väldigt lyckat…

  2. Det är så man sätter kaffet i halsgropen när man läser dessa allianspolitikers totala oförmåga att problematisera kärnkraften och se de akuta och verkliga behoven av att minska vårt enorma kärnkraftsberoende.

    Det är inget i jämförelse med hur jag totalt baxnar över de rödgrönas totala oförmåga att:

    1) analysera – och problematisera – sin egen kärnkraftpolitik och förstå att den – om något – leder till kasst fungerande kärnkraft och ökade utsläpp.

    2) problematisera de fossila bränslenas katastrofala inverkan på människa och miljö och istället styra över tid, resurser och pengar på att jaga sveriges renaste och säkraste kraftkälla: kärnkraft.

    Kärnkraftsdebatten måste handla om mer än billig el här och nu. För våra barn och barnbarns skull – och för alla kommande generationer som måste leva med konsekvenserna av vårt handlande.

    Kärnkraftsdebatten måste handla om mer än Miljöpartiets partiprogram och dess fanatiska mantra ”Nej Till Kärnkraft! Nej Till Kärnkraft! Nej Till Kärnkraft! Nej Till Kärnkraft!”. [mp] har ju inte gjort ett dugg för att kärnkraften skall fungera bra, eftersom det inte ligger i partiets intresse! Tvärt om… [mp] gottar sig i kärnkraftsproblemen som [sd] gottar sig åt brottslighet hos invandrare.

    Hade [mp] brytt sig om kommande generationer så hade man släppt taget om det där mantrat och satsat fullt ut på att ersätta det fossila i rappet.

    1. Jag har inga problem med att problematisera fossila bränslen och diskutera alternativ det gör jag gärna framöver och du är välkommen att delta konstruktivt i detta arbete! Mitt inlägg här syftade främst däremot till att ifrågasätta bristen på handlingskraft från den nuvarande regeringen.

      1. Bristen på handlingskraft?! De rödgröna gick ju för farao till val på att uttryckligen säga ”eeeeh… vi väntar och ser hur det blir… inga klara besked nu”!

        http://www.dn.se/debatt/karnkraften-blir-kvar-tills-den-kan-ersattas

        Vänsteralliansen presenterar gemensam energipolitik: Kärnkraftens framtid prövas varje mandatperiod.

        Det där är inte handlingskraft, det där är idioti! Det är exakt den typen av politk som sänkt svensk kärnkraft så att den nu fungerar sämst i Europa.

        Och det Wetterstrand och Nordin gör nu, det är inte ”handlingskraft”, det är ren popuism! Det är att mjölka så mycket fördelar man kan av japans 28 000 döda innan folk fattar att kärnkraften inte alls är så farlig som de försöker påstå. Det är fegt, inte handlingskraftigt.

        Vad gäller utbyggnaden av annat och vem som har varit handlingskraftig där… denna bild är rätt talande.

        De rödgröna har ingen kärnkraftspolitik värd namnet… de har enbart ett chicken-race där de like bångstyriga ungtuppar i det längsta hoppas på att energibehovet, miljön och kärnkraften kommer att ducka åt sidan innan de själva behöver göra det.

      2. Vad gäller handlingskraft i kärnkraftsfrågan så tycke rjag att Alliansen visade långt mer handlingkraft genom att i ett slag bryta det 30-åriga dödläget som rådit i frågan. Speciellt Maud Olofsson visade mod i det att hon vågade ingå den här uppgörelsen trots att hon visste att hon skulle få ta skit för den. Sådant mod ser vi inte från de rödgröna.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s